Denna artikel innehåller information om alkohol och riktar sig till dig över 20 år.
Sverige har länge haft en stabil fot in i den internationella spritscenen, framförallt när det kommer till vodka och gin med producenter som blivit prisbelönade år efter år i tävlingen IWSC (International Wine & Spirit Competition). Den senare tiden har det även börja hända saker inom genren whisky, och en av de producenterna som gjorde sin debut under året är Agitator med bas i Arboga. Ett whisky-destilleri som på många sätt känns bekant med traditionell whiskytillverkning, men på andra väldigt annorlunda. Hjärnan bakom operationen, Oskar Bruno, gav mig en personlig tur i deras destilleri för att se vad det är som gör deras destilleri unikt.
En av de sakerna som sticker ut utkristalliseras redan vid besöket på anläggningen. Placerat innanför skyddat område kan det nog vara Sveriges, om inte världens, mest säkra plats att producera whisky på. Något som gör det ännu mer intressant att få en inblick på då besök hos destilleriet är något som hör till ovanligheterna för gemene whiskyintresserad.
Trots destilleriets unga ålder är dess kapten vid rodret, Oskar, knappast någon duvunge inom branschen. Efter att ha jobbat för större bryggerier och whiskydestillerier under större delen av sin 10 år långa karriär som guide, destillatör, bryggare, team lead och ambassadör har han snabbat upp både den ena och andra kunskapen inom whiskytillverkning, marknadsföring och leda ett team till framgång inom produktion.
Det första som möter ens blick genom att stiga in på produktionsgolvet hos Agitator är de italienska kopparpannorna lindade med en knallblå isolering som ett signum. Den olika formen på pannorna berättar Oskar har att göra med att de tar fram olika karaktär till slutprodukten, då reningen av ångan i destilleringen kan få karaktären att dra antingen åt fruktigare hållet (i en hög panna) eller till det mer rökiga (i en kort, bredhalsad) när ångan kommer i kontakt med kopparrören. Vem hade kunnat tro att det är just pannans form som är till stort vikt av detta karaktärsdrag? Oskar gör det iallafall, det är en sak som är säkert.
Trots att denna kunskap mer hör till allmänt vetande kring whiskytillverkning, så finns det en väsentlig skillnad när det kommer till pannorna hos Agitator. Isoleringen i sig runt pannorna bidrar till en energibesparing, ett ledord i produktionen hos Agitator – att hålla en låg och i annat fall återanvända energin i verksamheten när det är möjligt. Bland annat vidareleds värmen från pannorna direkt in till lagerlokalen intill. Man skapar dessutom ett vakuum inuti pannorna i sig, som leder till sänkt kokpunkt på vätskan och leder till minskad energitillgång och mer varsam förädling av råvarorna, vilket bidrar till karaktärer som kännetecknas av en slutprodukt med hög kvalitet där en lägre alkoholhalt under processen möjliggör en bättre urlakning av smaker.
Men det är inte i kopparpannorna som processen börjar hos Agitator, eller whiskytillverkning rent i allmänhet för den delen. Den första sker i deras mångfacetterade kvarn där spannmålet genomgår två processer i en. Först går malten ner i silon för att bli mjöl, och blandas därefter direkt med hett vatten till en gröt i botten av kvarnen. En process som annars behöver ske i två steg, och som hos Agitator leder både till en reducerad risk för kontaminering och bidrar till en snabbare process i allmänhet. En lite mer tekniskt kostsam investering, men som i slutändan garanterar en ren process och en minskad besparing både av energi och personalbehov.
Kvarvarande spannmål från processen går därefter vidare som foder för djuruppfödning hos en bonde i närområdet, allt för att hålla nere klimatpåverkan inom produktionen. En gest som, enligt Oskar, uppskattas mycket väl av nämnd bonde i tider där priset för spannmål har bokstavligen rusat senaste tiden.
Därefter går massan vidare till en mäsktunna för blanda ut produkten, en process som gör att enzymerna därefter börjar attackeras av stärkelsen vilket i sin tur efter en halvtimme producerat upp en sockerhalt. Efter en tur i jäskar konsumerar jästen upp sockret innan de får gå in i ovan nämnda kopparpannor med en halt på 10% alkohol för vidare förädling.
Efter att den förädlade vätskan förflyttats över till förvaring på ståltank under en kort period är det nu dags för den att lagras på träfat, minst tre år vilket är kravet för att produkten ska få gå under kategorin whisky. Med en produktionstakt på 30 tunnor i veckan blir det en del att fat att lagra på hyllorna över ett antal år.
När det kommer till whiskyns hemland, Skottland, är det enbart ekfat som gäller och är tillåtet inom whiskyproduktion för att bibehålla tradition. Detta är dock inte en regel som speglas inom Europa, varpå kravet snarare är öppnat mot träfat i allmänhet. Något som Agitator unikt i sin kategori då de även väljer att lagra på kastanjefat, vilket ger en säregen karaktär till några av deras produkter i sortimentet, som deras Argument: Kastanj.
Agitator började sin produktion 2018, och man har nu efter 4 år börjat buteljera och sälja den whiskyn som producerats, varpå just Argument: Kastanj nämnt ovan sålde slut snabbare än stående smör i solsken. En god bekräftelse att det finns det ett stort intresse hos whisky-entusiaster av en ny produkt som sticker ut från det vanliga.
Man kan tänka att det inte är helt lätt att med ett oskrivet ark börja producera whisky, och efter ett par års lagring testa av och sälja sin produkt på marknaden och se om man lyckats med en kommersiell succé man dessutom själva är nöjda med. Men Oskar berättar att man tänkt ganska annorlunda inom hur man satt upp modellen på Agitator, och att man snarare jobbat bakvänt utifrån ett ingenjörsperspektiv istället.
Med andra ord att man gjort en produkt man strävar efter först av allt, och därefter bygga processerna och tekniken kring det – ett ingenjörstänk som möjliggjort för Agitator att tänka lite annorlunda både när det kommer till teknik, effektivitet och möjligheter att hålla nere kostnaderna för vad som annars hade kunnat bli en väldigt dyr produkt för att nå målet.
Agitator, från engelska översatt till upprorsmakare, har en vision om att whisky går att utveckla och att det går trampa nya spår än de gamla som leder till klassiska processer och smakprofiler. Att det går att göra blir tydligt både när man tittar på produktionen som helhet, men även slutprodukten i glaset. Även för en nykomling inom segmentet whisky går att hitta en och annan favorit där karaktärer såsom kolasnören och apelsin är framträdande i glaset.
Ett stort tack till Oskar för möjligheten att få komma på besök hos destilleriet, och få en inblick i Agitators intressanta, och på många sätt unika, produktionsprocess. Min syn på whiskytillverkning och vad whisky kan vara har definitivt präglats av detta besök!
Inlägget publicerat för 2 år sedan.